Skillnad mellan HLR och VLR

HLR vs VLR

Home Location Register (HLR) och Visitors Location Register (VLR) är databaser som innehåller mobilabonnentinformation enligt GSM-arkitekturen. I allmänhet finns det en central HLR per mobilnätoperatör och en VLR per varje MSC (Mobile Services Switching Center) men det kan variera beroende på olika leverantörs implementeringar. Kapaciteten hos HLR och VLR kan direkt påverka mobilnätoperatörens abonnentkapacitet.

HLR

HLR innehåller poster för varje abonnent (MSISDN-nummer) inom ett mobilnät. Mestadels innehåller HLR statisk och permanent information om en abonnent. Till exempel abonnentstatus, serviceabonnemang (röst, data, sms etc.), tilläggstjänster, behörigheter etc. Annat än denna statiska information har den tillfällig information som aktuellt VLR-nummer och MSC-nummer. HLR fungerar som den centrala platsen för att röra samtal inom respektive mobiloperatörs nätverk. De flesta administrativa aktiviteterna för abonnenterna styrs och centraliseras kring HLR. I de flesta leverantörs implementeringar är Authentication Center (ett annat element i GSM-arkitektur) integrerat i HLR för att tillhandahålla mer effektiv och effektiv mobilnätdesign. I detta fall innehåller HLR också autentiseringsinformation.

VLR

VLR är en databas som innehåller en del av de data som finns tillgängliga i HLR och annan dynamisk information om de mobila stationer som för närvarande roaming i administrativa områdena i den tillhörande VLR. Data i VLR är mer dynamiska än de andra på grund av mobilstationernas rörlighetskaraktär. När en mobilstation flyttas från en platsområde till en annan, uppdateras deras information i VLR, så att mobilstationerna lokaliseras. När en abonnent flyttar till ett nytt VLR-område informerar HLR den gamla VLR om att ta bort informationen som är relaterad till den givna abonnenten. Gränssnittet mellan HLR och VLR kallas som D-gränssnitt enligt GSM-standarden som hjälper till att dela information mellan noder. Information om plats som LAI (platsområdeinformation), bifogad status och tillfällig mobil abonnentidentitet (TMSI) lagras i VLR. En del av autentiseringsinformationen passeras också från HLR till VLR för autentiseringskraven.

Vad är skillnaden mellan HLR och VLR?

HLR och VLR har sin egen funktionalitet inom GSM-arkitekturen. Det finns också ett kommunikationsgränssnitt mellan HLR och VLR enligt GSM-arkitekturen. Antal kommunikationer sker inom HLR och VLR noder för att dela informationen. För ett exempel när en abonnent flyttar från ett VLR-område till ett annat område uppdateras deras platser i VLR och ny VLR-information uppdateras i HLR. Men om en abonnent rör sig inom samma VLR-område behövs ingen sådan interaktion med HLR.

Både HLR och VLR lagrar abonnentinformationen enligt GSM-arkitekturen för att tillhandahålla mobilkommunikationstjänster till abonnenter registrerade inom nätverket. I allmänhet innehåller HLR information om alla abonnenter inom ett nätverk medan VLR innehåller mer dynamisk information som är relevant för abonnenter som roaming inom VLR-området. Detta kan variera beroende på nätverksarkitekturens utformning eftersom HLRs i de flesta fall fungerar som centraliserade noder medan VLR är mestadels geografiskt diversifierade noder. HLR fungerar som en fast referenspunkt till en given mobilstation (abonnent) medan hans VLR kan variera beroende på mobilitet och nätverksdesign.

Även om både HLR och VLR fungerar som databaser inom samma mobilnät, tilldelas VLRs i de flesta mönster begränsat geografiskt område för att hantera all dynamisk data om abonnenterna inom det området medan HLR fungerar som en mer centraliserad nod som ger mer statisk information om abonnenterna inom hela nätverket. HLR hanterar abonnentadministrationsaktiviteterna i nätverket medan VLR stöder mobilitetsfunktionen och annan dynamisk information om abonnenterna.