Vad är Inventory Control

I tillverkningsmiljön representerar inventeringen en betydande investering i bolagets kapital. Därför är det viktigt för en organisation att se till att rätt varor är på rätt plats vid rätt tillfälle för att undvika möjliga utlagringar, förhindra lagerförstöring och att de organisatoriska processerna fungerar väl. För att hantera eventuella lagerobalanser och resulterande operationella problem anses lagerstyrning därför som en nödvändighet för en organisation. Lagerstyrning kan beskrivas som en process för övervakning av lagerförsörjning, hantering av lagring och tillgänglighet för att säkerställa optimal lagernivå inom organisationen. Detta betraktas också som en intern kontroll, ett förfarande som är utformat för att säkerställa arbetseffektivitet eller undvika inre bedrägerier och fel.

Tre typer av lager beaktas under lagerstyrning.

1. Råvaror
2. Arbete pågår
3. Slutförda varor

Lagerstyrning

Lagerhantering är ett koncept som fokuserar på inventeringen som en värdeförädlingsakt, så förvaltningen hanteras på ett sätt som maximerar organisationsvärdet, exponeringen och vinstförmågan. Det är en omfattande process som omfattar produkthantering, beslut om produktplacering, beräkning av produkthastigheter och varv etc..

Processen att lokalisera lager och hantera dem följaktligen identifieras som lagerstyrningssystem som kan vara en manuell eller en digital. Ofta avser termen lagerstyrningssystem en mjukvarukomponent som är speciellt utformad för lagerhantering. Den teknik som används i dessa system är streckkodssökning och RFID-teknik, där de relevanta skannrarna direkt identifierar lagerobjekten och registrerar respektive transaktioner via mobila eller fasta enheter.

Inventory Control Techniques / Methods

Nästan alla företagsorganisationer har använt olika lagerkontrollmetoder för att hålla sina lager i kontroll. Dessa är de allmänt använda.

1. ABC-analys 

Detta är ett inventariekontrollsystem baserat på Pareto Theory, vilket indikerar att 80% av utgifterna för utgifter för konsumtion är baserat på 20% av objekten. Därför kategoriserar denna teknik inventering i olika identiska klasser som kallas A, B och C baserat på den årliga konsumtionen av föremål. Efter att klassificeringen är klar läggs olika ansträngningar i flera inventeringsklasser beroende på värderingsvärdet. Följaktligen garanteras starka kontrollinitiativ för A-objekt, måttlig kontroll för klass B-objekt och mindre kontroll för klass C-objekt.

2. VED-analys

VED avser viral, väsentlig och önskvärt. Till skillnad från klassificeringen som gjorts under ABC-analys klassificeras aktierna utifrån kritikpunkten för varulagerna. Här representerar V-klassen en rimligt stor mängd bestånd som är nödvändiga, medan D-klassen av varor inte behöver lagras varje gång.

3. FSN-analys

 Denna klassificering görs baserat på lagringsproblemen hos organisationen där FSN står för snabb, långsam rörelse och rörelsefrihet.

4. JIT 

JIT avser termen Just-in-time. Enligt namnet framträder JIT en inventariekontrollteknik som fokuserar på konceptet att endast om beställningarna görs kommer varorna att beställas av varandra.

 Foto Av: Emilio Labrador (CC BY 2.0)