Skillnad mellan det kalla kriget och det efterkalla kriget

Kalla kriget

Efter slutet av andra världskriget började förbindelserna mellan USA och Sovjetunionen försämras och utlösa det kalla kriget - en kamp mellan de två supermakterna för att utöka sina överlägsenhetsområden för att säkra deras framtid i händelse av ett annat världskrig. Sovjetunionen etablerade sin dominans i Östeuropa och fokuserade på Centralasien, Mellanöstern och Nordkorea. USA försökte etablera sin hegemoni i Västeuropa, Latinamerika och Sydostasien. Hela träningen hade sina rötter i den gemensamma misstanken och djup misstro som de två supermakterna hade för varandra.

Inledningsvis var det kalla kriget begränsat till utbyte av politiska åsikter och analyser på internationella forum, inklusive FN. Därefter gav utvecklingen som kommunisternas antagande om makten i Kina, Sovjetunionens förvärv av kärnvapen och krig i Korea en militär dimension till det kalla kriget. Både supermakterna var angelägna om att upprätthålla maktbalansen och undertonen av deras politik skilde sig under regeringar av olika presidenter och premiärministrar i USA och Sovjetunionen.

Eftersom både de kapitalistiska och de socialistiska lägren var angelägna om att skydda sina intressen mot förlust av mark i internationell politik, ökade spridningen av destruktiva kärnvapen bränsle till flamman. Från och med 1960-talet var det en aning om förändring i supermaktornas attityd. Efter Vietnam-debatten mildrade USA sin inställning till Sovjetunionen och kommunistiska Kina. Sovjetunionen och Kina har också framhållit sin inställning för närvarande. Fredsprocessen fick ett bakslag när Sovjetunionen invaderade Afghanistan och USA förnyade sin fiendskap med Sovjetunionen genom att öka sin militära budget.

Kalla krigsfasen tog en dramatisk tur med Mikhail Gorbatsjov och introducerade liberala reformer som perestrojka och glastnost att föryngra Sovjetunionen som låg bakom ländernas huvudstadsläger. Sådana reformer kunde emellertid inte i slutändan rädda Sovjetunionen eftersom det redan hade överlevt sin nytta. Människor blev desillusionerade med det styva totalitära systemet som inte längre uppfyllde deras förväntningar. Mellan 1989 och 1991 började den sovjetiska kontrollen över östeuropeiska länder kollapsa, som kulminerade under hösten av sovjetregeringen själv.

Med det socialistiska lägerets förmörkelse var det kapitalistiska lägret kvar utan att någon rivaliserat strider mot. Efter slutförandet av 45 år sedan starten började det kalla kriget sluta.

Efterkalla kriget

Postkrigskriget scenariot präglades av den totala frånvaron av konflikten mellan de två supermakterna både i teoretisk och militär mening. Vapenloppet reducerades avsevärt och de första världsländerna fokuserade på globalisering, tillväxt av fri marknadsekonomi och spridning av teknik. Med nästan ingen utmaning från kapitalismens motståndare tog USA fast den högsta positionen. Kina etablerade sig också som en kraft att räkna med genom att omfamna kapitalismen och öppna sin dörr till väst. Nästan alla globala varumärken av konsumentprodukter som Pizza Hut och Kentucky Fried Chicken gjordes tillgängliga på kinesiska marknader.

Slutet av det kalla kriget såg slutet av rasdiskriminering i Sydafrika och en ny regering kom till makten genom fria val. Det fanns en uppgång av liberala och nationalistiska styrkor i många länder, vilket tvingar de respektive regeringarna att lossa sitt grepp på sociala och politiska institutioner, vilket underlättar en fri utbyte av åsikter. Stupendous tillväxt av informationsteknik revolutionerade processen för spridning av information över hela världen. Internet, som ursprungligen skapades av Pentagon för användning under ett kärnvapenkrig, gjordes tillgänglig för allmänheten. Det har väsentligt förändrat livet för mer än en tredjedel av världens befolkning.